Framtidens slambehandling
Vassbäddar för biologisk slambehandling är en metod som har funnits länge i exempelvis Tyskland Huvudsyfet är att förbättra avvattningen av slammet och att med bladvassens hjälp stabilisera och hygienisera slammet genom aerob nedbrytning. På detta sätt ökar torrsubstansen samtidigt som det organiska materialet minerliseras. Både TS-halten och glödresten kan uppgå till 40-60% i den färdiga komposten. Sammantaget minskar slammängden, om betingelserna är optimala, till ca ¼ jämfört med centrifugerat slam.

Inken skatt
Fran och med år 2005 är det inte längre tillatet att deponera slam på deponi. År 1999 infördes därför en lag om skatt på avfall. Organiskt slam som deponerades belastades av en statlig miljöavgift.
En lagändring som trädde i kraft den 1 januare 2001 innebär att vassbäddar ej längre räknas som deponi. Lagen gäller retroaktivt från och med den 1 januari 2000 och innebär att flytande slam som pumpas ut på vassbäddar ej beskattas.

God ekonomi
Mes vassbädder minskas väsentilgt mängden slam som i slutändan måste tas om hand. Den stora vinsten ligger därför i minskade transporter.
Låg energi- och kemikalieåtgång samt minskad tilsyn bidrar ocksa till att den totola kostnaden för slamhanteringen kraftigt reduceras.

Funktion och bladvassens betydelse
Oavvattnat slam med en torrsubstans runt 1 % pumpas på bäddarna. Vattenfrasen dräneras genom sandbädden medan slampartiklarna blir kvar på bädden. Bladvassens (Phragmites australis) rotsystem perforerar den växande slambädden och transporterar ner syre i slammet.

Detta sker via stråna ner genom vassens utlöpare (rhizomer) och rotsystem.
Dräneringen förbättras och skapar en aerob nedbrytning av slammet d v s slammet komposteras-minerliseras. Mängden organiskt material minskar p g a denna syrekrävande mikrobiella nedbrytning. Den stora bladmassan hos vassen medför även att stora mängder vatten avdunstar unter växtsäsongen.
När vassbädden är fyllds efter 10-15 ar återstår en betydligt mindre volym komposterat slam som har en TS-halt uppemot 40-60 % och en glödrest på 40 – 70 % beroende på betingelserna.

Ursprung
Bladvassens (Phragmites australis) härkomst är mycket viktig für att å en god etablering och härdighet av vassen. Bladvassen skall klara långa kalla vintrar och en kort ljus sommar. Därför använder vi enbart bladvassfrö från svenska bestånd, spridda över hela Sverige.

Uppbyggnad och plantering
Ovanpa ett tätskikt anläggs en dränerande filterskilt, oftast av sand. Erfarenhet har visat att det är erhört viktigt att bädden blir jämn i botten och att dräneringen av själva bädden måste fungera ordentligt innan bladvassen planteras. Vi har två olika plantstorlekar; Armaflor® KVA-Plug MP5/12 och Armaflor® Mulit-Plugs MP5.
MP5/12 planteras med en thäthet på 4 plante/m² och örtpluggplantorna med en täthet på 6 plantor/m². Efter planteringen vattnar man med rent näringsrikt vatten, exempelvis rejektvatten från centrifugen eller mekaniskt rensat avloppsvatten. Den bästa planteringsperioden för vassen är april-augusti, när tillväxten är som störst.

Belastning med slam
Vara erfarenheter har visat att örtpluggplantorna kräver en etableringsperiod på 3-4 år, medan MP5/12 plantorna etableras snabbare. Vassen måste få tid att etablera sig ordenligt innan man kan pumpa på med maximal belastning av slam. Ett år efter plantering börjar man försiktigt att belasta med slam (enprocentigt). Belastningen ökas successivt i takt med att vassen etableras. Det är viktigt att slammet sprids jämnt i bädden.
I en fullt etablered bädd med vass anser vi att man kan belasta med omkring 30 kg TS/m² och år. Under etableringsperioden får man därför räkna med att använda ett system parallellt med vassväddarna.
När bädden töms lämnas ett undre lager med rhizomer kvar, vilket ger en snabb ateretablering av vassen. Endast viss stödplantering bedöms bli aktuell.